1 augusti 2012 Tillbaka i lantlyan sedan ett par dagar tillbaka. Statslyan är väl okey, men jag stressar upp mig när jag ska ut och göra sådant jag behöver. Häromdagen, när jag skulle göra just det, blev jag utskälld precis utanför porten av en ung blandrashane. Jag blev så rädd så jag kissade på mig. Det finns snälla hundar också. En gullig Cavalierflicka som det gick väldigt bra att hälsa på. Och ett par Schnauzrar. En hane och en tik. Schyssta! Dem ska jag bli vän med. Jag är inne i en klängig period. Inte jämt, men framåt kvällen. Jag vill leka med Agneta och Sten hela tiden då. Och tugga. På dem och allt annat. Rosor tillexempel. Eller Stens raggsockor. Eller varför inte sovburen och nya gummistövlarna. Nedre delen av garderoben eller något annat smarrigt. DET KLIAR JU SÅ INFERNALISKT I TÄNDERNA. När de försöker med de förut så utmanande sökövningarna, fixar jag köksbanan på nolltid och vill ha mer på en gång. Agneta tycker jag ser ut som en sådan där robotdammsugare. Sedan har jag börjat få näsa för matlagning. Häromdagen kunde jag sträcka ut mig ordentligt och nå upp till köksbänken. Där fanns det grejer! You name it! I dag gick jag – eller sprang – en för mig lång tur i skogen. Agneta blev hur förvånad som helst över min löpförmåga. Chockad närmast. Mina snart tretton veckor till trots, är jag snabb som ett spjut och tillsynes outtröttlig. Springa i stjärnmossa, nosa, nosa, nosa. Jag måste erkänna att det var ganska skönt att slagga lite efteråt. Nu ikväll har jag haft ett ryck av extrem överaktivitet. Både Sten och Agneta ser trötta ut. Jag har ju bara sprungit in och ut, tuggat lite på dem och lekt skoaffär och trädgårdsmästare. Visat att jag kan stå på två ben och lägga framtassarna på bordet och köksbänken (inte populärt), demonstrerat stol- och bordsbensgnag, fortsatt busa fast de sagt till, klättrat upp och ner i gästsängen (lade leksakstigern där), och en del annat trevligt. Förstår inte att de kan bli trötta och stränga av sådant skoj? I morgon är en ny dag! Bilder kommer nästa gång det finns nätkapacitet nog.