perroninka.blogg.se

Om att bli med hund.

Råttor och metkrokar

Kategori: Allmänt

 
Fredag 28 juni 2013 Agneta har varit i Stockholm och jag har varit kvar hos Sten i Örebro. Egentligen är vi i Stadra, lantlyan alltså, men när Agneta skulle resa bort ett par dagar, passade vi på att mellanlanda i stadslyan. Det händer roliga saker, tråkiga saker och farliga saker. Jag ska berätta om de roliga och farliga: när Sten och jag tog långpromenaden i dag, fångade jag en livslevande råtta. Den uppskattades vara tolv centimeter. Utan svans! Ja, den hade svans också, och den lät jag dingla ut genom mungipan. Sten blev ganska förvånad. Trodde ett tag att han var ute och gick med en katt. När det fina gosedjuret började sprattla och åma sig, blev jag också förvånad. Inget av mina djur hemma gör så. De ligger stilla när jag gosar. Inte råttan inte. Nä, nä. Den bara höll på och sprätte och larvade sig. Så jag lät den kuta iväg. Jobbigt att hålla en sådan där bråkstake i käften! Agneta ska höra med Ulrika om perrosar har råttfångargener. Behövs inte, tycker jag. Här har varit upp till bevis nog. Sen har jag lärt mig simma. Det var mest Simones förtjänst. Hon lekte med mitt gula ben och jag kunde inte låta bli att följa efter henne ut i sjön. När jag väl kommit i gång, ville jag inte sluta, trots att jag var jättetrött i kroppen. Som en ”hämta benet” maskin blev jag. ROOOLIGT. Två megafarliga grejer hände på promenaden. Två metkrokar fastnade i tassarna. Först en och så en till. Som tur var häktade de bara fast i pälsen. Jag visade Sten att det var något vid tassen som inte skulle vara där. Slickade och pepe. Han lirkade loss båda två. Till Agneta sade han att det var tur att de inte fastnade i trampdynan. Sommar på er! Ninka