perroninka.blogg.se

Om att bli med hund.

Gott nytt år. 2014 blir ett bra år.

Kategori: Allmänt

Nu är det 2014 och till våren blir jag två år. Under hösten har jag gjort både det ena och det andra. Men Agneta har haft fullt upp med annat och inte tagit sig tid att notera mina med - och motgångar. Hur som helst har jag gjort framsteg i spårskogen. Lärt mig leta på Agneta när hon knallat hit och dit. Och gömt sig.
Jag har också gått kurser. I rallylydnad och spår och specialsök. Detta ska in på min meritlista. Jag är snabb. Har lätt att fatta och är extremt otålig. På gott och ont. Kutar snabbt genom alla skyltar. Alldeles för snabbt. Hon som håller i snöret fattar inte tillräckligt snabbt. Snabbt, snabbt och snabbt. Tre på raken. Snyggt i koppel kan jag inte gå. Där har Agneta misslyckats kapitalt. Hennes vänsterarm har tagit stryk och nu börjar hon misströsta. Två dagar i veckan är jag på JR-hunddagis i Örebro. Där umgås jag med ett gäng trevliga jyckar. Hemma tränar jag uppletande och kan skilja på om det sägs: "Sök!" eller "Sök socka!". Jag är BÄST!
Grannarna skäller jag ut. Mindre nu är tidigare. Men om grannens lånehund står utanför dörren när jag ska ut, hojtar jag rejält. Man vet ju aldrig. Han kanske tänker göra intrång. I slutet av förra året jagade jag älg. Det var en upplevelse. En skön sådan. Agneta var inte av samma åsikt. Hon tyckte att den ynka halvtimma jag var borta, kändes som en halv dag. Konsig tidsuppfattning den människan har. Hur som helst kom jag inte hem med någon älgstek. Bara magen full med kvistar och barr. Tovar fortfarande.
Här softar jag på favvoplatsen. Tjing och pling från Ninka

Råttor och metkrokar

Kategori: Allmänt

 
Fredag 28 juni 2013 Agneta har varit i Stockholm och jag har varit kvar hos Sten i Örebro. Egentligen är vi i Stadra, lantlyan alltså, men när Agneta skulle resa bort ett par dagar, passade vi på att mellanlanda i stadslyan. Det händer roliga saker, tråkiga saker och farliga saker. Jag ska berätta om de roliga och farliga: när Sten och jag tog långpromenaden i dag, fångade jag en livslevande råtta. Den uppskattades vara tolv centimeter. Utan svans! Ja, den hade svans också, och den lät jag dingla ut genom mungipan. Sten blev ganska förvånad. Trodde ett tag att han var ute och gick med en katt. När det fina gosedjuret började sprattla och åma sig, blev jag också förvånad. Inget av mina djur hemma gör så. De ligger stilla när jag gosar. Inte råttan inte. Nä, nä. Den bara höll på och sprätte och larvade sig. Så jag lät den kuta iväg. Jobbigt att hålla en sådan där bråkstake i käften! Agneta ska höra med Ulrika om perrosar har råttfångargener. Behövs inte, tycker jag. Här har varit upp till bevis nog. Sen har jag lärt mig simma. Det var mest Simones förtjänst. Hon lekte med mitt gula ben och jag kunde inte låta bli att följa efter henne ut i sjön. När jag väl kommit i gång, ville jag inte sluta, trots att jag var jättetrött i kroppen. Som en ”hämta benet” maskin blev jag. ROOOLIGT. Två megafarliga grejer hände på promenaden. Två metkrokar fastnade i tassarna. Först en och så en till. Som tur var häktade de bara fast i pälsen. Jag visade Sten att det var något vid tassen som inte skulle vara där. Slickade och pepe. Han lirkade loss båda två. Till Agneta sade han att det var tur att de inte fastnade i trampdynan. Sommar på er! Ninka

Badbruden och badkrukan och alla andra.

Kategori: Allmänt

Träffar min ursprungskull och har kul!
19 maj 2013 H-kullträff Det finns söndagar och så finns det söndagar. Den här söndagen var en speciell en. Vi åkte bil och stannade någonstans i Enköpingstrakten. På ett näs. Med sjöutsikt. En av brorsorna – Sancho – har sin människokull där. Fina grejor. Massor av mark att kuta runt på och en megastor sjö. Först fick vi inspektera Sanchos hundkoja. Som inte gick av för hackor. Egen tasstvätt hade han. Blev lite avis, eftersom jag måste studsa upp och ner i ett badkar, varje gång jag sprättat loss i grus och lera. (Numer undslipper jag en lätt suck, hoppar i, får fötterna tvättade, och hoppar ur. Slipper således allt tjat och det eviga ”Hopp, hopp!”.) När vi bekantat oss med varandra, kom urmattarna Ulrika och Elina. Gissa om vi pep och tjoade. Precis som vanligt när de kommer. Minne som hundar har vi, förstår ni.
Sedan gick vi till megasjön och badade. Värst och mest badade Nilla. Bomben från bryggan gånger tusen. Gång på gång. Impressing.
Jag tyckte det räckte upp till magen. Agneta försökte med favoritbadbenet. Nilla fick hämta. Och så var det med det. Nilla åkte tidigt och det var synd, för brorsorna blev överdrivet intresserade av mig. Ulrika och Agneta fick gå emellan och till sist var det bara att hoppa in i bilburen. Varför ska killar vara så PÅ? Förr lekte vi ju bara, men nu alltså. Blä.
Sancho fattade tycke för mig, trots att han är min bror. Tyckte väl lite synd om mig ensam som jag var i buren.
Vink och blink från Nink.

Happy Birthday/Gratulationer på födelsedagen

Kategori: Allmänt

5 maj 2013 Hurra, hurra, hurra, hurra!!!! I dag fyller världens bästa hund år. Gissa vem? Vi är på världens bästa ställe och firar födelsedag: på landet. Jag och min kull, Agneta och Sten, firar hela dagen genom att rensa, gräva hål, och kratta och fixa. Jag hjälper till. Gräva är jag mycket bra på.
När vi tog jobbrast, lirade vi boll.
I går var Siri och sov över. I stan var det. Tyckte att hon fick väl mycket uppmärksamhet. Därför skällde jag en hel del. Siri verkade ogilla det. På natten sa hon till Agneta att mitt skall gjorde att hon fick lite ont i öronen. Kan inte hjälpa att jag skäller när jag kommunicerar. Är ju hund ju. Tog mig friheter ett par gånger här på landet i dag. Visade hur högt jag kan hoppa. Staketet behöver höjas, kom Sten och Agneta överens om. Jag är en extremt smidig och tänjbar ettåring.
Blink från Nink!

Snart födelsedag

Kategori: Allmänt

26 april 2013 Snart fyller jag ett år. Jag är relativt nyrakad och har börjat sova i Sten och Agnetas säng. De har accepterat det av den enkla anledningen att jag sover längre på morgnarna då. Schysst madrass och varmt och gott.
Nu är det vår och varje gång jag fått en promenad, tvättar jag fötterna i badkaret. Jag kan hoppa både i- och ur. För ett tag sedan bytte jag dagis. Det nya ligger bara ett stenkast hemifrån. Mina nya rumskompisar består av perrosar, lagottisar och en annan jycke som jag inte minns vad det är för ras just nu. Bara grabbar. Jag äger och talar om var skåpet ska stå.
Vi tränar sitt och ligg och lite av varje. När jag och Sten och Agneta är själva, då gör jag som de vill. Jag kan gå på bakbenen ett helt varv. Dansa alltså. Sitta still i köket och vänta medan det läggs sökbana i lägenheten. Komma på inkallning. Vinka och fixa. Vad gör man inte för att få godis?
Jag kan prata. Allt från pip till skall. Och däremellan flera olika läten som betyder "rastnödig", "rastlös", "sätt fart", och ett dovt pratigt ljud som jag tar till när inget annat hjälper. Låter förresten precis som när det pratas här hemma. Fast med bara vokaler.
När vi tränar på kursen, gör jag inte som Agneta vill. Då passar jag på att snyggmorra, blänga och tugga koppel. Även på landet har snön smält. Min boll har jag grävt fram. Såg till att det blev lite lattjolajban. Fick fart på Sten och Agneta.
Vink från NInk

Visar tänderna, om än motvilligt.

Kategori: Allmänt

10 mars 2013 (söndag)
Long time no … och det har varit omtumlande tider. Mycket dagis. Och förra veckan pensionat. I dag var det upp med tuppen igen. Utställning i Strängnäs. Nästan alla kullsyskon var där. Det gick väldigt bra för dem. Jag fick vänta utanför när de poserade i ringen efter utställningen.
Agneta och jag har övat ringträning. I dag fick vi kvittot: vi behöver öva mer. Fast jag visade tänderna och domaren skrev att jag hade mycket bra huvud och mycket bra vinklar. Resten var bra. Bettet, halsen, bröstkorgen, rörelserna och pälsen. Ja, han tyckte att jag skulle öva självsäkerhet och träna ryggen. Jag som är hur självsäker som helst när jag är där jag brukar vara. Och ryggen är en smal sak att fixa bara isarna släpper och sommaren kommer. Pälsen blev Agneta förvånad över att den var bra. Jag som för tillfället tok-kliar så tussarna far åt alla håll.
Vad pälsen beträffar, tycker Agneta att det är finemang att den ska av. Då blir det inga utställningar på ett tag. Hon behöver vila upp sig. Tror inte att det riktigt är hennes grej. Någon som kan tänka sig att vara stand-in nästa gång det är dags? Nos på er! Ninka

"Löper", säger Sten och Agneta

Kategori: Allmänt




I dag blir jag och mina kullsyskon nio månader. Och jag löper sen en vecka tillbaka. Lite olägligt kom det. Agneta och Sten drunknar i sina skrivbord.

Hunddagiset slår igen dörren när man löper. Konstig ordning. Jag som precis börjat samboa med en trevlig schnauzerhanne.

Agneta har influensa och snarkar som en hel blåsorkester på nätterna. Därför väcker jag Sten mellan 03.00-04.00, när hon väsnas som mest. Då vill jag bara UT! Vem klarar hennes decibel? Inte jag i alla fall.

I parken går många snygga hundar, men jag får inte hälsa på en enda just nu. ”Löper”, säger Sten och Agneta, och hanhundsägarna backar snabbt som blixten.


I helgen skällde jag på minsta ljud i lägenheten. Var ju tvungen. Agneta låg i sängen och kunde inte vakta själv. Grannen under tyckte inte han behövde mitt vakt. Han vet inte sitt eget bästa. Efter att grannen sagt att jag larmar lite väl, har jag fått restriktioner. Mer instängt igen, om man säger så.

Agneta har gått in på Hemnet och sökt mer lantligt boende. Hon gör så ibland.

Själv har jag inga bekymmer med att bo som jag gör. Det är väl bara att lära grannarna att ”Så gör djur”. Eller?

Tass, tass från Ninka
p.s. Bilderna är kanske inte de bästa, men de är dasgfärska d.s.

Fin helg på landet

Kategori: Allmänt

Kung Bore gjorde världen vit och fin. Dessutom kall.
Vi tog en promenad i vargskogen.
"Ingen rädd är för vargen här!"
Kolla skägget. Värsta tomteburret.
Agneta och jag passade på att träna lite tricks. Ståtricks. "Kom", sade Agneta
"Ok", sade jag.
"Stå fint", sade Agneta
"Kan jag väl!" sade jag. Vi gick väldigt långt. Tassarna blev fulla med is och snö. Man roligt var det.

Gran och hunddagis

Kategori: Allmänt

Alltså. I går var det julgransplundring. Jag gick in i granen och kom ut med alla barr i pälsen. Agneta och Sten tog bort hela trädet. Monterade ner det i småbitar. I kväll, när det var tv-mys, saknade jag granen. Skällde och skällde. Men den kom inte tillbaka. Skällde gjorde jag också på lampan i trapphuset. Den har funnits där jämt. Men nu tycker jag att den är läskig. På måndag börjar jag hunddagis. Det var oplanerat, men Agneta säger att hon fått mer jobb än hon vill ha, men mindre än hon behöver. Konstigt. Jag tror hon menar att hon hellre promenerar med mig i Stadsparken och tänker på ditten och datten som hon kan ha användning av. Sådant är trevligt, säger hon, men man blir inte speciellt rik av det. Och hunddagis blir det två dagar i veckan. I ett stort hus med jordbruksverkets alla mått på rätt ställe. Massa kubik för varje hund. Första vecka ska jag vara där varje dag. Det blir skoj! Agneta är av annan åsikt. Hon tror inte att hundmänniskor med kunskap och erfarenhet förstår sig på en så komplicerad tjej som hon anser att jag är. LOL, jag säger bara LOL. Berättar hur det gått. Om en vecka eller två, tills dess: Dubbel tass på er Ninka

Perroträff vill jag ha, helst varenda dag

Kategori: Allmänt

I dag var det Perroträff i ridhuset i Kvinnersta. Alla var där. Alla femton. Brun och beige och svart och vit. Sixten och jag åt hästskit. Nacho med tror jag. Vi fick prova rallylydnad. Kul! Träna att gå i utställningsring. Kul! Bäst var det när jag fick busa med Agneta och tugga i kopplet. Inga problem med garnityrvisning i dag. Varierar mina test av Agnetas tålamod. Hon ska härdas. I tre timmar höll vi på. Lekte och tränade, hoppade och busade. Som vanligt lekte jag mest med Sixten och Nacho. Man är väl familjekär. Agneta plåtade ingenting. När vi kommit hem och jag duschat av mig tre kilo hästdynga och manegeunderlag, slocknade jag knall och fall. Beviset ser ni ovan. Ninka

Utslagen Dog

Kategori: Allmänt

I dag är det vilodag. Blev lite mycket i går. Uppe innan tuppen. Kom tre timmar tidigare till utställningen än jag behövt.
Jag, Sten och Agneta är nybörjare. Tur det. Annars hade det som hände blivit pinigt. I tur och ordning hände detta: Jag åkte bil längre än jag gjort tidigare. Lydde blint de gånger vi rastade och jag fick kommandot: "Kissa". Hade ingen lust att sitta i våt bur. Love bor i Göteborg, så vi sov där. Första gången jag hoppat upp i Sten och Agnetas korg. Mjukt och skönt! 06.30 spelade Agnetas telefon "Nettie Moore" av Bob Dylan. Det betyder att man ska vakna. Hon har bytt till den, för den förra lät som en dörrklocka. Gissa vad jag gör när det låter som en sådan? Lagottofolket hade paxat alla bra platser i ring 21. Redan då borde vi fattat att vi skull få v-ä-n-t-a. Men vi gjorde läger mot väggen och häckade där tills det var Perrotime. Fyra andra tikar förutom jag skulle springa kors och tvärs och visa våra snygga ben. Som tur var, hade jag fått låna ett utställningskoppel av Annelie. Hade shoppat ett s-t-r-y-p för att expediten i butiken sade att det skulle vara det. Varken jag eller Agneta tyckte det verkade klokt. Men orutinerade som vi är, handlade vi ett svart snöre med ring för dyra pengar. Får hitta på något att använda det till. Gardinomhänge kanske?
När vi ställde upp oss, var det bara jag som hade huvudet vänt åt ett annat håll. Visade min bästa sida. Domaren ville känna och titta mig i munnen. Jag hade en annan åsikt.
Agneta svettades i sin angoratröja och domaren försökte och försökte.
Jag hade ingen lust med någon garnityrinspektion.
Domaren gav upp. Sedan fick vi springa ett par varv till. Därefter blev vi oplacerade.
Rosett blev det ingen. Fast när jag fick veta vad det stod i domarutlåtandet, svävade små guldglänsande rosetter som en gloria runt mitt vackra huvud. Love from Ninka p.s. I´ll be Back d.s.

Gott slut och gott nytt år!

Kategori: Allmänt

Gott slut och gott nytt år!
 

Jul igen ...

Kategori: Allmänt

 
 
 
Jul 2012

Nu är det jul igen, fast för mig är det den första! De senaste två veckorna har varit stressiga. Inte för mig, fast jag har känt av det. Sten har jobbat dygnet runt och Agneta har haft en massa fuffens för sig i köket. Sådant som doftar och frestar. Jansson t.ex.
Pepparkakor och revbensspjäll. Däremellan har hon jobbat med annat också. Vid skrivbordet. Då ligger jag under det och tuggar på något. Om jag tuggar på mattan, får jag snabbt ett tuggben i käften.
 
 
På promenaderna har jag fångat upp en hel del snö, som jag sedan lagt i hallen. I förrgår var det rekord. Jag fick med mig en hel snölykta in i pälsen. Värsta bollarna alltså!
 

Promenaderna nuförtiden går till såhär: Agneta/Sten först och jag efter. De har så mycket idéer de där två. Konstigt nog så drar jag mindre när de gör så. Men jag gör vad jag kan för att ligga en noslängd före.
 
 
 
Av och till händer det att jag vill ruska i kopplet. Framförallt när jag gjort nummer två. Någon sorts lätthet infinner sig och jag får sådan lust att tugga och slita i påsen där tvåan ligger. Ännu har jag inte lyckats få hål på plasten. Jag tycker det är en skitkul lek. Agneta och Sten ogillar.
 

Under julen har jag fått vara i vardagsrummen. Jag är stor nu, och lyder oftast när det sägs till om ett och annat. Vet inte om jag tänker vara stor nästa månad också, men just nu är jag det. Har t.ex. inte kissat inne på ett bra tag.

Snart ska jag ställas ut. På My Dog i Götet. Det har jag aldrig varit med om tidigare. Behöver köpa öronrens och ett snyggt koppel. Svart tror jag det blir. Vill ju inte sticka ut för mycket när det är första gången. Hoppas jag träffar andra trevliga jyckar där. Gärna lekfulla och glada!

God fortsättning och gott nytt år med många feta märgben!

(fick ett på julafton, smask!)
((kom över en skumtomte också, fast den hann jag bara snaska lite på, innan den nitiska Agneta tvingade mig att spotta))

Eld och telefon

Kategori: Hundar

4 december 2012

Jag är med Agneta i huset på landet. Grannen som tittar till det, tyckte det var bäst att vi åkte ut och eldade. Tur vi kom. Huset hade bara 0 grader. Någon hade ställt in något viktigt fel. Ojojoj.

Titt som tätt försvinner Agneta ner i underjorden. När hon kommer upp luktar hon eld och rök. Jag får sitta i farstun och spana ner i källartrappen genom ett kompostgaller.

Vi har tagit livsfarliga promenader i skogen. Här finns både varg och lodjur. Och alla möjliga som har klövar. Vildsvin. Fy.

Mitt på dagen tycker Agneta det är ok, men när jag vill ut i mörka skogen på kvällen, stretar hon emot. Fast jag gör vad jag kan. Spelar kissnödig en gång i halvtimmen. Visar Agneta med hela min kropp hur roligt jag tycker det är med snön. Såg nog hur hon tittade på mig med väldigt varm blick när jag rusade runt på det snötäckta hygget med öronen rakt ut. Som små krulliga glada vingar.

När jag kommer till landet, blir jag nästan som jag var i somras. Jagar Agnetas fötter. Krafsar vilt på ytterdörren och skäller kläderna av alla som passerar.

Nåja. Inte många passerar i glesbygden. Fast skälla på de som gör det, det gör jag.

I dag kom en trevlig karl från televerket hit. Han luktade hund och hade belöningsgodis i fickan. Nu har vi analog telefon. Landet är så off, att digitaliseringen inte nått hit än.
Coolt. Snart får vi bredband också. Hela två MB.

Den trevliga televerksarbetaren berättade läskiga historier. Sade att Agneta inte fick låta mig gå lös. Något om varg och alldeles i närheten var det. Och en bekants hund som … Sedan höll jag för öronen.

Nu är jag trött. Orkar inte gå nerför trappen när det ska kastas in ved i pannan. Ligger bara på övervåningen och lyssnar på isen som lägger sig. Att den ska behöva sjunga så högt när det ska läggas. Det är väl bara att pysa ut en rejäl suck och sen sova? Eller?

Tass på er!



Ståstudie

Kategori: Allmänt

 
 
 
 
Glömde visa att jag kan stå fint nu!